”Vildlaxen måste åter få ta plats på var mans tallrik”
Den som ställde sig vid älven eller åkte ut med båten för 40 år sedan fick rikliga fångster. I dag går fiskare ofta tomhänta hem. Om vi hade samma bristande reglering av vilt på land skulle hjorten och älgen snart vara utrotade. Små steg görs, men mycket mer krävs för att rädda fisken och fisket, skriver 36 stjärnkrögare och vinnare av Årets kock på DN DEBATT. https://www.dn.se/debatt/vildlaxen-maste-ater-fa-ta-plats-pa-var-mans-tallrik/
Fiskarnas numerärer längs vår kust är i dag helt annorlunda mot vad det var för 30–40 år sedan. När man då fiskade fick man rikliga fångster av torsk, sik, abborre, gädda, lax och öring. Även piggvar och flundra.
I dag är näten och ryssjorna många gånger helt tomma, och den som spöfiskar får gneta i många timmar innan det hugger på flugan eller draget. Man kan ställa sig frågan vart alla fiskar tagit vägen och vad orsaken är till den mycket kraftiga nedgången i alla fiskbestånd.
Förvaltningen måste ha en bredare syn på situationen och beakta att det måste finnas föda för fisken, annars växer de dåligt och bestånden minskar. Det storskaliga industrifisket efter sill/strömming, som är vildlaxens huvudsakliga föda, tar bort den viktigaste näringskällan. Det är ju självklart – tar man bort vildlaxens föda tar man ju bort laxen också.
Ska vi få tillbaka våra rika stammar av vildlax behöver samhället och myndigheter ha en helhetssyn på förvaltningen.
1. Laxens livsmiljöer måste skyddas så att reproduktionen kan ske på ett naturligt sätt i de mindre vattendragen.
2. Det måste finnas rikligt med föda. Det storskaliga rovfisket som nu sker i Östersjön där fisken blir fiskmjöl och foder i fiskodlingar måste upphöra.
3. De rovdjur, och då främst säl och skarv, som utgör ett hot mot laxstammen måste minskas.
REPLIK DN DEBATT – Havs- och vattenmyndigheten:
Ett hållbart fiske kräver ett långsiktigt arbete för att minska klimatförändringar och övergödningen – där hänsyn tas till hela ekosystemet. https://www.dn.se/debatt/att-skjuta-av-skarv-och-sal-loser-inte-problemen-i-ostersjon/
Nedan bemöter jag kockarnas tre påståenden:
1.Laxens livsmiljöer måste skyddas så att reproduktionen kan ske på ett naturligt sätt i de mindre vattendragen.
Bland annat tack vare omfattande återställningsarbete i vattendragen och kraftigt minskade kvoter för yrkesmässigt fiske i havet har det svenska laxbeståndet haft en mycket positiv utveckling de senaste 20 åren. Ett tydligt trendbrott noterades under 2023 då det återvandrande färre laxar i flera älvar. Vi undersöker nu anledningen.
Hav har infört begränsningar av fiske både i och utanför älvar med svaga bestånd, bland annat i Ljungan och Ume-/Vindelälven. Allt yrkesmässigt fiske efter lax har fasats ut i områden där det finns risk att fånga lax från svaga bestånd.
Hav arbetar också för en omprövning av vattenkraften i våra vattendrag för att vattenkraften ska få moderna miljövillkor. Det ska ge bättre möjligheter för lax och andra fiskar att vandra.
2.Det måste finnas rikligt med föda.
EU:s fiskeministrar beslutar om kvoter för olika fisken efter vetenskaplig rådgivning från Internationella havsforskningsrådet ICES samt förslag från EU-kommissionen. Därefter fördelar Hav den svenska kvoten till den svenska fiskeflottan. Över 80 procent av fisket i Bottniska viken bedrivs av Finland.
Efterfrågan på sill/strömming är liten och prisutvecklingen har inte varit gynnsam. Det har gjort att allt mer sill/strömming har gått till fiskmjöl, som använts som foder i fiskodlingar men även som grisfoder. Dessutom är det fortfarande problem med dioxin i sill/strömming.
3.De rovdjur, och då främst säl och skarv, som utgör ett hot mot laxstammen måste minskas.
För att få friska ekosystem måste man ha fungerande näringsvävar, inklusive rovdjur, predatorer. När fisken minskar blir resultatet att säl och skarv tar en större andel. Fiskpopulationer påverkas även av andra faktorer än predation från säl och storskarv. Det kan vara svårt att separera effekter från säl och storskarv från annan påverkan. Att kraftigt decimera säl och skarv löser inte de storskaliga miljöproblemen.
Kan vi få tillbaka goda möjligheter att äta vildlax i framtiden? Ja, men det krävs ett långsiktigt arbete för att minska klimatförändringarna och utsläppen från land av övergödande ämnen. Vi måste också få minskade utsläpp av miljöfarliga ämnen, minskad exploatering av kusterna och ett långsiktigt hållbart fiske där hänsyn tas till hela ekosystemet.
Text: Mats Svensson, chef, avdelningen för havsförvaltning vid HaV
Stiftelsen Östersjökontraktets kommentar
Åtgärder krävs!
Utöver att minska fiskekvoterna krävs framför allt stopp av industrifisket som sker med storskalig trålning med inriktning på produktion av fiskmjöl. Ett fiske som står för över 90 procent av strömmingsfångsterna i den svenska delen av Östersjöområdet. Däremot behöver det viktiga kustnära fisket på olika sätt stimuleras. Fisken som tas upp där kan bli till bra mat.
Se även vår tidigare artikel: Forskare om ökat sillfiske: ”Snudd på dårskap”
Kraftfulla politiska och andra beslut och åtgärder behövs för att framtidens hav för kommande generationer ska bli badbart-farbart-njutbart och skapa ätbart!
Stiftelsen Östersjökontraktet arbetar aktivt med att bidra till att utvecklingen av Östersjöns miljö vänds mot ett friskare hav. Arbetet bedrivs genom att många personer runt Östersjön ger sitt löfte att behandla havet väl, vilket efterhand får effekt. När vi är många som tar ansvar får vi möjlighet att påverka olika aktörer och beslutsfattare att ta stora och viktiga beslut och åtgärder för att skapa radikal förbättring inom de centrala frågorna:
Övergödning-Storskaligt Industrifiske-Gifter och kemikalier.
Var med och ge Östersjön ett handtag!
Teckna och sprid! – www.ostersjokontraktet.se !
