Utsläpp från fartyg med så kallade skrubbrar gör stor skada i Östersjön, enligt forskare bakom en studie. Utsläppen orsakar samhällskostnader till miljardbelopp, samtidigt som branschen tjänar pengar på att driva fartyg med billig tjockolja i stället för renare bränsle.
Sedan mitten av 2010-talet har antalet fartyg med så kallade skrubbrar ökat. Enligt en studie från Chalmers som gjordes 2018 fanns 178 fartyg med skrubbrar i Östersjön. Idag räknar forskare med att antalet fartyg med skrubberteknik har fyrdubblats.
En skrubber kan enkelt beskrivas som ett reningssystem för att minska luftutsläpp av avgaser som bildas vid förbränning av tjockolja. Men problemet är att havsvattnet som används i processen bland annat tar upp svavel från avgaserna. Föroreningarna följer med när skrubbervattnet pumpas ut i havet, med försurning som följd.
En tidigare studie har visat att mer än 200 miljoner kubikmeter miljöfarligt tvättvatten årligen släpps ut i Östersjön av fartyg med skrubberrening.
– Vi ser en tydlig intressekonflikt, där privata ekonomiska intressen uppnås på bekostnad av den marina miljön i ett av världens mest känsliga hav, säger Anna Lunde Hermansson, forskare vid Chalmers tekniska högskola.
I en ny studie har forskare räknat på externa kostnader för skrubberutsläppen, men också kostnader för fartygen som investerat i tekniken.
När det gäller försämringen av marina ekosystem visar studien att skrubbervatten-utsläpp mellan åren 2014 och 2022 totalt sett har orsakat samhällsekonomiska kostnader på över 680 miljoner euro, det vill säga över sju miljarder svenska kronor.
De mångmiljonbelopp som går åt för att sanera tjockolja efter grundstötta fartyg, som exempelvis Marco Polo vid Blekinges kust i höstas, finns inte med i beräkningarna.
– Om inte skrubbrarna funnits skulle inga fartyg alls ha tillåtits använda detta smutsiga bränsle. Därför är skrubberfrågan högst angelägen för att driva sjöfarten mot lägre miljöbelastning, säger Anna Lunde Hermansson.
I en ny studie har forskare räknat på externa kostnader för skrubberutsläppen, men också kostnader för fartygen som investerat i tekniken.
När det gäller försämringen av marina ekosystem visar studien att skrubbervatten-utsläpp mellan åren 2014 och 2022 totalt sett har orsakat samhällsekonomiska kostnader på över 680 miljoner euro, det vill säga över sju miljarder svenska kronor.
De mångmiljonbelopp som går åt för att sanera tjockolja efter grundstötta fartyg, som exempelvis Marco Polo vid Blekinges kust i höstas, finns inte med i beräkningarna.
– Om inte skrubbrarna funnits skulle inga fartyg alls ha tillåtits använda detta smutsiga bränsle. Därför är skrubberfrågan högst angelägen för att driva sjöfarten mot lägre miljöbelastning, säger Anna Lunde Hermansson.
Regeringen föreslår förbud mot utsläpp av skrubbervatten
Utsläpp från skrubbrar som tvättar rökgaser på fartyg kan komma att förbjudas i svenskt vatten. Nu remitteras en promemoria med ett sådant förslag.
– Det är en mycket glädjande nyhet, och ett viktigt steg för att värna havsmiljön och de marina ekosystemen längs Sveriges kuster. Skrubbrar används ju för att rena avgaser från svavel som kommer från drivmedlet tjockolja. Med ett skrubberförbud förbjuds också den farliga tjockoljan som skadar havsmiljön vid oljespill, säger Maria Granberg, marin ekotoxikolog på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Skrubbrar renar fartygens rökgaser genom att duscha dem med havsvatten. Det minskar luftutsläpp av svavel men när skrubbervattnet sedan släpps ut i havet löser sig svavel och många andra miljöfarliga ämnen i vattnet och skadar den marina miljön. Användningen av skrubbrar har ökat sedan kraven skärptes på vilken svavelhalt som är tillåten i bränslet. Det har gjort att utsläp¬pen av svavel till luften har minskat, men att utsläppen till vattnet ökat.
Fartyget Marco Polos grundstötning i Blekinge i fjol omnämns i promemorian. Fartyget var försett med skrubber och drevs med traditionell tjockolja. Oljeutsläppet orsakade stor miljöskada i de känsliga grunda kustområdena vid Pukaviksbukten. IVL har idag uppdraget att följa upp miljökonsekvenserna av oljeutsläppet.
Regeringen föreslår nu att följa Danmarks exempel och vill införa ett förbud mot öppna avgasskrubbrar i svenskt territorialvatten från 1 juli 2025 och stängda skrubbrar fyra år senare.
– Som ett av föregångsländerna i denna fråga har Sverige nu en unik chans att tillsammans med Danmark driva på ett generellt skrubberförbud inom OSPAR, HELCOM och framför allt inom FN:s sjöfartsorganisation IMO. Havet har ju inga gränser och trots ett nationellt förbud så kan skrubbervatten fortfarande släppas ut utanför vårt territorialvatten och föroreningar spridas till oss. Vi bör också fundera på vilka drivmedel som bör undvikas och prioriteras som ersättning till tjockoljan. Det är nästa steg, säger Maria Granberg.
Källor: Fartygens tvätt av avgaser skadar Östersjön – forskning.se
Regeringen föreslår förbud mot utsläpp av skrubbervatten – IVL.se
Bild: Sölvesborgs kommun
Läs regeringens pressmeddelande, Förbud mot utsläpp från fartygsskrubbrar i svenskt vatten föreslås i promemoria – Regeringen.se och ladda ner promemorian här:
Promemoria Förbud mot utsläpp från skrubbrar till vatten inom svenskt sjöterritorium – Regeringen.se
Stiftelsen Östersjökontraktets kommentar:
Det är glädjande att det nu kommer ett förslag om skrubberförbud.
Det är också viktigt att parallellt på olika sätt arbeta med att få bort användningen av tjockolja.
Fler kraftfulla politiska och andra beslut och åtgärder behövs för att framtidens hav för kommande generationer ska bli badbart-farbart-njutbart och skapa ätbart!
Stiftelsen Östersjökontraktet arbetar aktivt med att bidra till att utvecklingen av Östersjöns miljö vänds mot ett friskare hav. Arbetet bedrivs genom att många personer runt Östersjön ger sitt löfte att behandla havet väl, vilket efterhand får effekt. När vi är många som tar ansvar får vi möjlighet att påverka olika aktörer och beslutsfattare att ta stora och viktiga beslut och åtgärder för att skapa radikal förbättring inom de centrala frågorna:
Övergödning-Storskaligt Industrifiske-Gifter och kemikalier.
Var med och ge Östersjön ett handtag!
Teckna och sprid! – www.ostersjokontraktet.se !
