EU:s ministerråd skall den 22 oktober besluta om nya fiskekvoter
Regeringen vill se sänkta fiskekvoter för Östersjön
Inför EU-förhandlingarna om fiskekvoter i Östersjön vill regeringen få mandat att kräva minskat strömmingsfiske, för att skydda hotade bestånd.
Forskare och oppositionspolitiker vill gå ännu längre.
Utdrag ur artikel 4 oktober 2024 publicerad i DN:
Läget är mycket allvarligt för sillen och strömmingen i Östersjön. Det konstaterar det internationella havsforskningsrådet ICES i sin senaste genomgång. De senaste 30 åren har beståndet av sill i centrala Östersjön sannolikt befunnit sig under den nivå som anses kritisk för att ett bestånd ska kunna överleva på lång sikt.
Fisketrycket har dessutom skapat en obalans i beståndet i Bottniska viken så att det saknas äldre och stora fiskar, vilket DN tidigare har rapporterat. Det försämrar strömmingens viktiga funktion i Östersjöns ekosystem. För att återställa balansen skulle det krävas kraftigt minskat fiske i åtminstone 10–15 år, enligt en färsk arbetsrapport från ICES.
I år syns dock tecken på en liten uppgång för strömmingen i centrala Östersjön. Samtidigt varnar rapportförfattarna för att bedömningarna bygger på optimistiska uppskattningar av tillväxten, och att risken för att beståndet fortsatt ligger på en för låg nivå de närmaste åren är 55 procent – även utan något fiske alls.
Trots detta rekommenderar EU-kommissionen att strömmingskvoten för centrala Östersjön ska öka med 108 procent nästa år.
ICES varnar också för att skarpsillen haft så dålig reproduktion under de senaste tre åren att även detta bestånd nu riskerar att sjunka till så låg nivå att särskilda bevarandeåtgärder behövs. Den fångas ofta tillsammans med sill och strömming och har länge betraktats som mycket livskraftig.
Det slutgiltiga beslutet om fiskekvoterna tas i EU:s ministerråd den 22 oktober, där Sverige representeras av landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). Vid ett möte i riksdagens miljö- och jordbruksutskott under torsdagen presenterade han regeringens förslag till förhandlingslinje i EU.
– Regeringens utgångspunkt är att kvoterna inte borde öka, utan snarare minska. Därför bör resultatet av den här förhandlingen bli att vi åtminstone hamnar under kommissionens förslag. Det är vad vi strävar efter, säger Peter Kullgren till DN.
Beslutsamhet och tydligare krav efterlyses
Miljö- och jordbruksutskottets ordförande, Emma Nohrén (MP), tycker att regeringens ståndpunkt har förbättrats sedan förra året. Men hon efterlyser mer beslutsamhet och tydligare krav på bland annat åtgärder mot det storskaliga trålfisket.
– Mer än 90 procent av alla strömming, sill och skarpsil tas upp av trålare och blir fiskmjöl. Sverige borde kämpa för att få bort detta, för att skydda det lokala kustfisket och vårt känsliga innanhav, säger Emma Nohrén.
Man har tagit för stora risker
Utdrag från Stockholms universitets Baltic Breakfast den 25 september :
”ICES råd är inte rekommendationer” – fiskekvoter bör sättas med hänsyn till miljö
Den prognos för kommande års fiskemöjligheter som Internationella havsforskningsrådet ICES presenterar inför de årliga kvotförhandlingarna i EU ska inte ses som rekommendationer till politikerna. Det betonar Östersjöcentrums policyanalytiker Charles Berkow, som deltog i senaste Baltic Breakfast. Marinekolog Agnes Karlsson framhåller hur viktig sillen är för ekosystemet i Östersjön, och att ett fiskestopp är en tacksam förvaltningsåtgärd.
Policyanalytiker Charles Berkow går rakt på sak i öppningen av sitt föredrag vid Baltic Breakfast:
– Förvaltningen av fisket i Östersjön har misslyckats. Bestånden har utarmats. Man har tagit för stora risker, och det vetenskapliga underlaget har feltolkats.
Beslutsprocessen när det gäller det kommersiella fisket i Östersjön följer en fast årscykel: i maj presenterar Internationella havsforskningsrådet, ICES, sitt vetenskapliga underlag, i augusti kommer EU-kommissionen med sitt förslag om kvoter och andra möjliga begränsningar av kommande års fiske, och i oktober fattar ministerrådet beslut.
Det vetenskapliga underlaget från ICES presenteras ofta som forskarnas rekommendation till politikerna om var kvoterna ska sättas.
– Men det är inte rekommendationer. Det är ett svar på vissa frågor som ställs av EU-kommissionen, säger Charles Berkow.
Stiftelsen Östersjökontraktets kommentar: Åtgärder krävs!
Utöver att minska fiskekvoterna krävs framför allt stopp av industrifisket som sker med storskalig trålning med inriktning på produktion av fiskmjöl. Ett fiske som står för över 90 procent av strömmingsfångsterna i den svenska delen av Östersjöområdet.
I stället för att arbeta med justering av kvoter bör försiktighetsprincipen tillämpas.
Att stoppa det det storskaliga industrifisket vore en sådan försiktighetsåtgärd.
Däremot behöver det viktiga kustnära fisket på olika sätt stimuleras. Fisken som tas upp där kan bli till bra mat.
Kraftfulla politiska och andra beslut och åtgärder behövs för att framtidens hav för kommande generationer ska bli badbart-farbart-njutbart och skapa ätbart!
Stiftelsen Östersjökontraktet arbetar aktivt med att bidra till att utvecklingen av Östersjöns miljö vänds mot ett friskare hav. Arbetet bedrivs genom att många personer runt Östersjön ger sitt löfte att behandla havet väl, vilket efterhand får effekt. När vi är många som tar ansvar får vi möjlighet att påverka olika aktörer och beslutsfattare att ta stora och viktiga beslut och åtgärder för att skapa radikal förbättring inom de centrala frågorna: Övergödning-Storskaligt Industrifiske-Gifter och kemikalier.
Var med och ge Östersjön ett handtag!
Teckna och sprid! – www.ostersjokontraktet.se !
